Newsfeeds from Sweden and Finland

No feed URL specified.

Inrikes | svenska.yle.fi

  • Det krävs ännu en hel del justeringar i det planerade servicenätet för social- och hälsovård i Helsingfors. Det här framkommer i Yle Huvudstadsregionens rundringning till ledamöterna i social- och hälsovårdsnämnden. Ingen ledamot vill ändå såga förslaget vid anklarna. Det är försiktiga ledamöter i social- och hälsovårdsnämnden som svarar på frågor kring planerna för det nya servicenätet i Helsingfors. Planerna gäller hur nätet ska utvecklas fram till år 2030, och det pratas bland annat om större enheter där servicen kan koncentreras, om elektroniskt service och om service som kommer till patienten istället för att patienten kommer till servicen. Vården centraliseras Enligt förslaget som social- och hälsovårdsnämnden ska ta ställning till kommer vården kraftigt att centraliseras i Helsingfors. Hälsostationerna i Vallgård, Hertonäs, Femkanten och Drumsö kommer att stängas 2018. Förslaget delar in vården i centraler för hälsa och välfärd, familjecentraler och mångsidiga servicecentraler för äldre. De sex centralerna för hälsa och välfärd föreslås placeras i Kampen, Fiskehamnen, Dals sjukhusområde, Malms sjukhusområde, Kvarnbäcken och Nordsjö. De fem familjecentralerna föreslås till Berghäll, Dals sjukhusområde, Malms ämbetshus, Gårdsbacka och Nordsjö. De 14 servicecentralerna för äldre föreslås till Kampen, Kinaborg (Sörnäs), Tölö hälsostation, Forsby och Tölö, Djurberget (södra Haga), Mariahemmet (norra Haga), Gamlas/Malmgård, Gustafsgård (Åggelby), Höstvägen (övre Malm), Gårdsbacka, Kvarnbäcken, Kasberget och Nordsjö. Ingen av ledamöterna i social och hälsovårdsnämnden är entydigt positiv eller negativ till förslaget i sin nuvarande form. Det mest positiva verkar vara att förslaget överhuvudtaget finns, bland andra nämndens ordförande Maija Anttila (SDP) välkomnar en modernisering av social- och hälsovårdsnätet. - Man kan inte stå på samma ben hela tiden. Man måste ta sikte mot framtiden och ta vara på nya och moderna möjligheter också inom social- och hälsovård. Storleken har betydelse? Förslaget kommer ändå knappast att gå igenom i sin nuvarande form, samtliga ledamöter vi har talat med vill göra större eller mindre justeringar i planerna. Vänsterförbundets Joonas Leppänen och Centerns Markku Vuorinen låter mest missnöjda i rundringningen, medan SDP:s Jouko Malinen menar att planerna inte ser ut som han hade hoppats på då utredningen startade. Det som verkar väcka mest diskussion är antalet verksamhetspunkter och storleken på dem. - Jag tycker det är mycket problematiskt att man skulle minska så mycket på antalet ställen där man får service. Det är inte bra att ta bort så många hälsostationer som det planeras, tycker Anna Vuorjoki (VF). Vuorjoki ifrågasätter också om det finns tillräckligt med resurser för att förverkliga planerna som de ser ut nu. Även placeringen av rådgivningstjänster och Berghälls hälsostations öde väcker frågor bland ledamöterna. Enligt förslaget kan Berghälls hälsostation komma att stängas 2015 för att placera en familjecentral i samma lokal. Ett annat alternativ är att familjecentralen placeras i Berghälls hälsostation först 2017 då centralen för hälsa och välfärd borde stå klar i Fiskehamnen. Enligt förslaget ska lokalerna för hälsostationerna i Vallgård, Hertonäs, Femkanten och Drumsö frigöras 2018, vilket i praktiken betyder att de här hälsostationerna ska stängas. För SFP:s Gunvor Brettschneider är språkfrågan viktig i samband med reformen av servicenätet. - En väldigt aktuell och central fråga är naturligtvis hur den svenska servicen ska se ut i framtiden. Om inte vi ställer den frågan så är det knappast någon annan heller som ställer den, säger Brettschneider. Social- och hälsovårdsnämnden behandlar förslaget första gången i dag tisdag och på nytt den 23 september.

  • Det hör till den finländska asylsökningsprocessen att några hundra människor ges hopp om asyl i Finland bara för att senare nobbas av myndigheterna. De första syriska kvotflyktingarna har börjat anlända till Finland. På grund av kriget i Syrien höjde regeringen flyktingkvoten med 300 personer i fjol. Det här betyder att lite över tusen flyktingar ska få ett hem i Finland i år. Trots det är det några hundra människor som först får ett besked om eventuell asyl i Finland och sedan intervjuas, bara för att senare nobbas av de finländska myndigheterna. Finland begär kandidater med marginal för att fylla kvoten FN:s flyktingorganisation UNHCR handplockar alltid fler personer än vad Finland kan ta emot. Finland begär nämligen flyktingar med en marginal som ligger på 20 procent. Om Finland har beslutat att ta emot 1 050 kvotflyktingar ber de finländska myndigheterna UNHCR om 1 260 kandidater. - Vi vill på det här sättet vara säkra att vi uppfyller kvoten, säger Sirkku Päivärinne som är enhetschef på migrationsavdelningen vid Inrikesministeriet. I den finländska utlänningslagen finns kriterier som ska uppfyllas för att en person ska få asyl i Finland. En del uppfyller inte alla kriterier och nobbas därför medan andra anses utgöra en säkerhetsrisk. Förklaringarna räcker ändå knappast alltid till för att rata de extra kandidater som UNHCR föreslår inom ramen för marginalen. Myndigheterna måste helt enkelt välja dem som har det sämst ställt. För att undvika det här kunde man antingen höja på kvoten eller sänka på marginalen. Det senare ser Päivärinne ändå inte som ett alternativ. - Vi har länge velat ha procenten på 20 procent. Varje stat har suverän rätt att bestämma vem som får uppehållstillstånd, säger Päivärinne.

  • Största delen av gymnasierna rekommenderar eller kräver att eleverna köper egna bärbara datorer för sina gymnasiestudier, visar en stor enkät som Yle har gjort. Om två år blir studentexamen delvis elektronisk och då ska eleverna i huvudsak använda sina egna datorer. Redan det här läsåret kräver nästan 30 procent av gymnasierna att eleverna köper egna datorer. Nästan lika många procent av skolorna har inga krav alls gällande saken. Det ökade kravet på att gymnasisterna ska ha egna datorer försätter eleverna i en ojämlik position. Mari Aalto, rektor för Porin suomalainen yhteiskoulu, efterlyser klarare besked. - Det skulle vara viktigt med en klar linje i frågan. Ska skolorna bekosta elevernas datorer eller inte? I dag måste majoriteten av eleverna betala sina datorer själva. Bara drygt 40 gymnasier, främst på mindre orter, köper bärbara datorer till alla elever. I lika många gymnasier betalar kommunen en del av datorerna. Nästan 300 gymnasier svarade på Yles enkät.

No feed URL specified.

Yle Uutiset | Kotimaa | Tuoreimmat uutiset

Yle Uutiset | Kotimaa | Tuoreimmat uutiset

svt.se - Sverige

De senaste artiklarna från sektionen sverige på svt.se
No feed URL specified.