Hanaholmens födelse är intimt förknippad med Sveriges och Finlands gemensamma historia. När Sverige vid Finlands jubileumsår 1967 beslöt efterskänka  100 miljoner kronor i krigstida skulder, krävde detta en gengåva, och regeringen i Finland beslöt då inrätta ett gemensamt administrerat kulturcentrum för att utveckla samarbetet mellan länderna.

Kulturcentrets placering var föremål för långa diskussioner i både Finland och Sverige, och bl.a. dåvarande president Kekkonen tillsammans med en stor del av kulturlivets höjdare förespråkade ett centrum på Sveaborg, en stadsdel som stod inför upprustning. I Sverige var man direkt negativ till den placeringen, främst av tekniska och logistiska skäl, och riksdagen godkände småningom placeringen på Hanaholmen med siffrorna 93-67.

Tomten på Hanaholmen ägdes av Stiftelsen för Åbo Akademi, efter ett testamente från bryggarsonen Nicholas Sinebrychoff (vars tidigare sommarvilla fortfarande är granne med Hanaholmen). Regeringen med undervisningsminister Johannes Virolainen i spetsen förhandlade fram ett avtal och köpte tomten. Redan innan huset stod färdigt inledde centrets första personal sitt arbete i en kontorslokal vid Mechelingatan i Helsingfors.

Direktionsordförande genom åren:

Kalervo Siikala 1973 – 1993

Mirja Saari 1994 – 2003

Esko Aho 2004 – 2008

Kimmo Sasi 2009 –

Direktörer genom åren:

Pär Stenbäck 1974 – 1985

Ann Sandelin 1985 – 1990

Anna-Maija Marttinen 1991 – 2003

Gunvor Kronman 2003 –

Hanaholmen firade sitt 25-årsjubileum år 2000. En av de absoluta höjdpunkterna inföll den 12 juni då republikens president Tarja Halonen i samband med jubileumsfesten återinvigde det nyrenoverade auditoriet. Vid 30-årsjubileet den 1 juni år 2005 kunde vi bl.a. öppna vårt nya konstgalleri Tove med en specialutställning, där konstnären, den svenska nutidskonstens största namn Peter Dahl medverkade. År 2010 fyller Hanaholmens 35 år och Kulturfonden för Sverige och Finland blir 50 år.

Tage, Ellen och Cornelis - Läs mera om personerna bakom namnen.  Namnen på våra utrymmen (1.82 MB)

En byggnad av sin tid och för sitt ändamål

Den ursprungliga byggnaden har varsamt renoverats och utvidgats, bl.a. med en ny, underjordisk föreläsningssal år 1989; salen Aleksis. Hotellet har uppgraderats flera gånger och förändringen från 70-talsskepnaden till dagens moderna och ljusa karaktär är märkbar. Auditoriets inredning i furu och gröntkonstläder byttes ut när salen moderniserades år 1999, och 2009 har restaurangen fått nya stolar, redan den tredje uppsättningen. En del av Alvar Aaltos och Yrjö Kukkapuros ursprungliga möbler är ännu i dagligt bruk på olika håll i huset, och många utrymmen har under åren omdisponerats, renoverats och framför allt använts flitigt. Hanaholmen är en levande byggnad.

På Hanaholmen har i forna tider funnits både fiskeläge, båtvarv och stugor. Namnet Hanaholmen torde ha kopplingar till fåglar, dvs hanfåglar, tuppar. Kanske har någon skjutit eller fångat sjö- eller skogsfågel på ön.

Redan från början stod det klart att skärgårdsmiljön skulle bli en av Hanaholmens starkaste kvaliteter. Att bibehålla skärgårdsnaturen och inte göra om udden till park har därför varit självklart.

I samband med Linnéåret 2005 gjordes en inventering av växtlivet på Hanaholmen, och resultatet presenterades i en liten trycksak, ”Hanaflora”, som kan fås i receptionen.

Läs mer:

Kulturen och tiden. 2000, Hanaholmens 25-årsfestskrift, red. Alexandra Ramsay ISBN 952-91-2168-7a