Sara D

Kronman: Vad har gått snett i mediedebatten?

Ljunggren: För mycket diskussion om konkurrens och för lite om substans och kvalitetsjournalistik. Förfallet är större utanför PS-bolagen. Hur skall journalistiken kunna försvaras? Vinstintresset är enormt starkt, vilket man måste ha stor respekt för. Speciellt inom tidningsbranschen krävs det idag lönsamhet. Vinstintresset skapar den största effektiviteten, risken är stor att detta kommer in på TV-området.

Gabrielsson: När en beredning tillsattes kring rundradion så stod det helt klart att det man lagstiftar om inte bara påverkar PS utan hela mediefältet, ändå exkluderades de kommersiella aktörerna i beredningen. Då finns ingen annan möjlighet än att

Sara D

Håkan Gabrielsson, VD, Mediernas centralförbund, Finland

Gabrielsson började sitt anförande med att definiera tre stycken ämnen man bör ta upp i denna diskussion:

1. Definition

2. Uppföljning

3. Finansiering

Definitionen är det viktigaste ur de kommersiella aktörernas synvinkel. Vilken roll skall PS-bolagen ha i förhållande till andra aktörer på mediemarknaden? Vad ger oss EU-rätten för att förstå PS-definitionen? Det skall bland annat ha ett direkt

Sara D

Utmaningarna för PS-bolagen är att visa att de behövs i samma utsträckning som de kommersiella kanalerna. De kommersiella aktörerna vill få monopol på de nya medierna och placera PS i de gamla medierna. I Norge har man tillsatt en grupp som skall uttala sig i frågan om licensavgift med mera. Samtidigt har medieföretagen gjort en egen utredning. Den säger ja till licensfinansiering. De vill också ha det tyska systemet, dvs att NRK bara skall få producera radio och TV och sätta ut detta material på internet, inte följa med i utvecklingen av medierna.

Vad är den största utmaningen för kulturproduktioner? Att klara av att vara konkurrenskraftig gentemot större utländska aktörer, t.ex. Google. Diskussionen skall inte gå kring den nationella konkurrensen, utan om den internationella. NRK kostar

Sara D

Eva Harrie: Det är inte bara på Island som PS-bolaget kritiseras för sponsring, nyligen har NRK kritiserats för sina satsningar. I Sverige är sponsring endast tillåtet för SVT, inte i radio eller på webben.

Ferrell Lowe kommenterar: Det behöver inte vara RÚV och dess dominanta ställning i sig som minskar aktiviteten på mediemarknaden, det kan vara den ekonomiska situationen överlag.

Gylfadóttir: Har undersökt hur mycket bolagen betalar för diverse utländska program. Man har betalat lika mycket på Island som i Danmark, trots den stora skillnaden i invånarantal.

Sara D

365 är det största privata mediebolaget på Island. RÚV:s inkomst är delvis finansierad av reklam, vilket den privata sektorn har en viss förståelse för. Man vill dock att RÚV skall hålla sig till de regler som finns. Under vissa tider höll man sig inte till linjerna som dragits upp. En kommitté uttalade sig i frågan och menade att RÚV borde lämna annonsmarknaden alternativt att RÚV:s agerande på annonsmarknaden bör vara noggrant reglerat.

Man anser att staten ibland verkar ta beslut oberoende om den mediemiljö de agerar i. Marknaden har utvecklats såtillvida att inblandning av staten inte är nödvändig i alla fall. Vad gäller RÚV-skatten så fanns det tidigare en proposition där man ville reglera RÚV:s verksamhet på annonsmarknaden ytterligare. Denna proposition kom dock inte med i lagen.

På Island finns det två distributionsbolag som tar hand om all distribution. Dessa kan inte ta betalt av PS-bolag, vilket leder till att de privata bolagen får betala en mycket större summa för deras tjänster, vilket i sin tur leder till att dessa mediebolag måste ta mer betalt för sina produkter och tjänster.

Konkurrensverket har uttalat sig om att RÚV:s verksamhet leder till att aktiviteten på mediemarknaden inte utvecklas eller ökar. För att mediemarknaden skall kunna växa och diversifieras behövs större och fler regleringar för RÚV.

Thorsteinn Thorsteinsson, marknadsföringschef, Islands rundradiobolag  RÚV

Thorsteinsson betonade att de åsikter han framför är hans egna och inte nödvändigtvis motsvarar RÚV:s.

RÚV ska i kraft av sin särställning i den isländska medievärlden ha en mycket bred profil; "en symfoniorkester som ska kunna spela allt mellan pop, rock och klassisk musik"

Ruv har på TV-sidan c 50% share, medan Stöd 2 (ägd av 365) c 25%. Radio: RÚV har 50% (två kanaler) Yngre lyssnare har RÚV vissa problem med att nå.

Sara D

Eva Harrie, forskare, Nordicom: Public service på den nordiska mediemarknaden

Ny teknik och avreglerad radio/tv-marknad har lett till ökad kommersiell radio/tv, flera aktörer samt till nya plattformar.

Avregleringen av marknaden ledde till nya aktörer som har haft ett nordiskt tänkande redan från början, däribland MTG/Viasat, ProSieben/SBS och Bonnier. Sen 2008 har alla mediebolag minskat sin omsättning, förutom public service bolagen.

Vad gäller radion så har public service radion klarat sig bättre än TV. Det finns inte ett lika stort utbud kommersiella aktörer på denna arena.

Alla länder har en sorts licensavgift, förutom Island som har medieskatt. I Danmark fördelas licensen till snart fyra olika aktörer. Moms har alla förutom Sverige. Island skiljer sig även åt i det att de har reklam.

_____

Ragnar Karlsson, forskare, Hagstofa Íslands: Public service på Island

PS på Island har nått vad man kan kalla en stagnation. Man har nått ut till alla hushåll och antalet radio- och TV-kanaler kommer inte att öka. Antalet radiokanaler har till och med minskat med åren. Antalet radio- och TV-timmar verkar även det ha stagnerat.

Massmedia överlag stagnerar om inte minskar med åren. Vad gäller dagstidningar har det minskat drastiskt. Vissa menar därför till och med att RÚV borde säljas till privata aktörer, men detta anses vara en väldigt drastisk liberal lösning.

Sara D

Hur många tittare behöver PS för att betalningsviljan skall kvarstå?
Jutterström: Tittandet går ner så pass mycket att man är klart oroad. Vad skall du sätta det i relation till? Blir det för få tittare så kan man fundera över vad som händer med finansieringen.

Är Jutterströms förslag på en alternativ betalning till licensavgiften bra?
Ferrell Lowe: Det positiva med en mera generell avgift är att det verkar konstigt att licensavgiften skall bindas till en vis teknik, när ingen annan avgift är det. Det beror dock väldigt mycket på den nationella kontexten, vad som är acceptabelt i just det samhället.

Vilka genrer bör public service fokusera sig på?
Jutterström: Hon vill inte tala om genrer utan talar om att hon vill se en satsning på kultur, samhälls- och barnprogram.

Ser vi en framtid för den europeiska public service?
Ferrell Lowe: Man kan se en ökad trend i materialism och globalisering. Public service bolagen har ett stort arbete framför sig, de bör se till att publiken inser varför de skall existera, de bör argumentera för sig. Svårt att ge ett definitivt svar på frågan.

Sara D

Vad är nästa steg i moderaternas politik vad gäller finansieringen av public service, frågade sig Jutterström. Möjligheten till sponsring kommer att försvinna. Ett smalare uppdrag är också en möjlighet, med satsning på program som de kommersiella kanalerna inte producerar. Redan ett avskaffande av sponsring betyder enligt SVT betydande svårigheter att få sportsändningar till SVT. De kommersiella aktörerna har därmed varit väldigt framgångsrika i sin lobbningsverksamhet för att minska public service bolagens möjlighet till sponsring.

Kommer PS i Sverige att kunna behålla sin bredd i sitt utbud? En stor andel, tre fjärdedelar, av medborgarna har ett väldigt stort förtroende till PS-bolagen. Dock minskar de ungas tittande. Professor Kent Asp mäter årligen om SVT uppfyller sitt sändningstillstånd. Man kan dock fråga sig om man kanske bör börja ändra förhållandena i public service. Det är dags att börja fråga sig vartåt utvecklingen kommer att gå. Det kanske är dags för omprövning. Bredden i programutbudet är kanske en nödvändighet för att nå den unga generationen. Denna generation kan ha en annan syn på hur PS skall utformas, ett radikalare sätt i sin syn på mångfald i programutbudet. Risken finns givetvis att även betalningsviljan avtar när de unga söker sig till andra producenters utbud.

Än så länge fungerar licensavgiften i Sverige, bara ca 10 % låter bli att betala. Frågan är dock vad som skall ingå i avgiften när man kan se PS i datorer med mera. Att finansiera PS ur statens kassa är enligt Jutterström ett väldigt dåligt alternativ, då kan man verkligen tala om en statlig television, enligt henne den absolut sämsta finansieringsmodellen. Hennes föreslag är att man kunde betala den genom skatt men att pengarna då skall gå direkt till PS-bolaget och inte gå via finansdepartement och statsbudgeten. Politikerna skulle då enbart få bestämma avgiftens storlek och fördelning mellan radio och TV. Det finns givetvis en nackdel med att man känner att man kommer närmare statsmakten, men styrkorna överväger, menar Jutterström.

Jutterström menar även att det borde finnas en enda stor public service tjänst för alla på internet, som skulle kunna innehålla public service material från flera länder. Enligt henne borde public service också rikta sig mera mot att producera samhälls- och barnprogram.

Sara D

Gregory Ferrell Lowe, Tammerfors Universitet

Ferrell Lowe började sitt anförande med att diskutera frågan i vilken grad Public Service och media skall vara en produkt  för och av det civila samhället. Vad gäller finansieringen av PS, så befinner sig PS-bolagen i konflikt med tidningsindustrin, som anser att PS-bolagen gått utanför sitt mandat. Han talade även om att PSB är för tillfället den enda mediaproducenten som enbart kan hittas inrikes.

Frågan om hur PS finansieras går hand i hand med hur dess verksamhet ser ut. Det finns inget som kan kallas fri media, alla är de beroende av finansiering av olika slag. BBC och liknande bolag bör inte heller användas som förebild för mindre PS bolag eftersom deras finansiering och ekonomi är så avsevärt mycket större, menar Ferrell Lowe.

När man ser på kostnaden för PS per person så får man väldigt mycket värde för pengarna enligt Ferrell Lowe. PS bolag i engelskspråkiga och spansktalande länder lyckas även sälja vidare sina produktioner och på så vis finansiera sin verksamhet.

Vidare vad gäller dagstidningarnas och magasinens minskade procent av annonsintäkter beror inte bara på finanskrisen utan är en trend som pågått en längre tid.

I frågan om YLE och dess finansiering så har den kommersiella sektorn arbetat hårt för att minska YLE:s andel av mediaproduktionen. På senaste tiden har dessa försök fått skjuts av oron om finanskrisens påverkan på YLE och andra statliga bolag. Ferrell Lowe berättade även om Lintilä kommittén som har föreslog en medialicensavgift istället för radio- och TV-avgiften i Finland. De kommersiella aktörerna kämpade starkt emot detta. Tidningsindustrin var också väldigt aggressiv och politiker blev även involverade i frågan. Frågan diskuteras fortfarande i Finland.

Gällande finansiering så påverkas medieföretagen alltid av den som annonserar och finansierar dess verksamhet. Annonsörerna ser alltmer till att annonserna smälter in i det övriga innehållet i till exempel tidningar. Därför är licensavgiften att föredra. Även finansiering från staten kan ha konsekvenser, så som till exempel i Ryssland. Även i länder med mindre direkt styrd Public Service så påverkas de när de finansieras av staten. Man är sårbar gentemot statens beslut i en alltför hög grad. Skulle man förlita sig på prenumerationer så får man en väldigt instabil tillvaro.

Licensavgiften är sammanfattningsvis det bästa alternativet om man vill behålla sin oavhängighet och självständighet.

Sara D

Public Service på Island
RÚV började sin radioverksamhet år 1930. Redan på 1950-talet kunde man dock se amerikansk TV från den amerikanska basen på Island. RÚV får, till skillnad från andra PS-bolag i Norde,n sina intäkter från reklam.

Vad har man gjort sen år 2004?
2004 kom en proposition om radio- och TV-lagen. Detta ledde till stor debatt så presidenten vägrade ratificera den. En ny proposition kom dock år 2006, vilken dock inte gick igenom den heller. En ny proposition var emellertid under arbete, vilken ledde till ny lag år 2007.

Varför en ny lag om RÚV?
Syftet var att RÚV skulle moderniseras, bli mera effektivt, använda sina resurser bättre och få en ökad självständighet. Konvergens och teknikutveckling har gjort det svårare att knyta licensen till radio- och TV-apparater. De borgerliga regeringspartierna drev igenom lagen medan vänsteroppositionen försökte fördröja den. RÚV omvandlades till ett aktiebolag som tillhör den isländska staten. Radio- och TV-licensen omvandlades till en öronmärkt skatt år 2009.

Förändringar i lagen
Sedan 2007 har man gjort små förändringar i lagen som dock har haft stor betydelse för själva lagen. Alla statliga bolag, inklusive RÚV, tillhör nu finansdepartementet. Det har skapat ett oklart läge där man inte vet vem som är ansvarig för RÚV, eftersom kulturdepartementet sitter på själva PS-avtalet. Det visade sig också att intäkterna från den öronmärkta skatten inte räckte till år 2009. Staten fick då gå in med 400 miljoner ISK. Den öronmärkta inkomsten blev därefter en inkomstkälla för staten. Man räknar med att den nya skatten kommer att ge 700 miljoner ISK år 2011, som RÚV dock inte kommer att få del av.

Vad blev resultatet?
Det är nu lättare att minska på skattebeloppet varje år än det var när man hade en licensavgift. RÚV har därför väldigt svårt att planera långsiktigt. Detta har också lett till att kommersiella aktörer klagar över RÚVs beteende och konkurrensmyndigheten har gått in och föreslagit att RÚV antingen skall vara en kommersiell aktör eller ett renodlat PS-bolag som i övriga Norden.

Vilka principer gäller?
PS-bolag måste vara oavhängiga av staten, självständiga och ha en egen inkomstkälla. Man kan fråga sig hur ett PS-bolag skall kunna sköta sitt uppdrag om det blir för lätt att dra in på deras intäkter i de fall när de granskar andra myndigheter.

Sammanfattning – vad kan man lära sig av Islands finansieringsordning?
Ett genomtänkt underlag krävs före man börjar med radikala förändringar. PS-bolag bör inte vara alltför beroende av sponsringsintäkter. PS måste även ha en egen inkomstkälla och därmed kunna göra mer långsiktiga planer.

Henrik H

Marit Ingves arbetar som de nordiska PSB-företagens gemensamma intressebevakare i Bryssel. Hon presenterade den senaste utvecklingen inom EU beträffande regleringen av Public Service.

(Marit Ingves' presentation innehåller icke bekräftade siffror och upphovsrättsskyddat material och därmed finns det inget videoklipp av denna presentation)

HIstoriskt påpekade Marit Ingves att man redan på 1950-talet insåg att PSB har mer att erbjuda än programmen. Social cohesion är ett element som också idag (av EU också) ses som en viktig roll för PSB. Public Service handlar till stor del om demokrati.

Amsterdamprotokollet --> Public Value Test

Protokollet har en fotnot som säger att dessaregler som styr och begränsar PSB-verksmaheten inte får förhindra PSB-företagens grunduppdrag

PVT ska utröna en ny tjänsts samhällsvärde (Public VAlue) och dess inverkan på marknaden (tredje part måste höras). Analyserna vägs mot varandra, och om tjänsten har ett stort samhällsvärde, så slår detta ut en eventuell negativ inbverkan på marknaden.

PVT har införts i Norden. Införs i Sverige, Danmark och snart Finland. Ingves påpekar att PVT begränsar PSB. Exempel i Tyskland: "Presse-ähnliche Material" TV-program får ligga på nätet högst sju dagar, sport 24 timmar. Jurister anser att PSB-material inte är "presse-ähnlich", men reglerna tvingar PSB att avlägsna tex. text från nätet. Kostnaderna för den ekonomiska expertis motsvarade 12 inslag av en populär dramaserie!

PVT skapar byråkrati och kostnader samt är från PSB-perspektiv en poilisär åtgärd.

Framtiden?

Kommer PVT att försvåra eller legitimera PSB? Är detta "ett kontrakt med allmänheten"

Sara D

Kulturministern började med att poängtera att Public Service har en stark ställning i alla de nordiska länderna. Man har dock olika finansieringssystem, i Finland finns bland annat nya förslag om finansieringsmodeller. Det är passande att finansiering diskuteras just på Island, menar Jakobsdóttir. Viktiga frågor att ställa sig är vad PS kärnverksamhet skall bestå av idag och hur verksamheten skall kunna bedrivas för att vara oavhängig av staten? Hur skall man skapa utrymme för både PS och kommersiella aktörer?

År 2005-2006 arbetade man ut en ny proposition för RÚV. Den mesta radikala ändringen var att RÚV förändrades till ett aktiebolag. Det traditionella licenssystemet ändrades på Island, bland annat på grund av att man nu kan nå TV-kanalerna genom bredband, mobiler, osv. Man ville skapa en ny finansieringsordning. Den nya finansieringsordningen skulle också ge en ökad oavhängighet från staten. Alla skulle nu betala en viss avgift om man tjänade över ett visst minimibelopp. Men denna skatt räckte inte till. Staten fick då gå in med ett extra belopp. Finanskrisen har även lett till att RÚV har mindre pengar att röra sig med. Det hela har resulterat i en situation där RÚV är starkt beroende av den öronmärkta skatt som staten tilldelar bolaget samtidigt som man är beroende av reklamintäkter.

(H.Huldén 4.11)

Den tredje nordiska konferensen om Public Service hålls i Reykjavík och rapporteras online här. Vi sänder det mesta av konferensen live på Hanaholmens webbplats. Sändningen sker via www.bambuser.com/channel/Hanaholmen

Kolmas Pohjoismainen julkisen palvelun yleisradiotoimintaa käsittelevä seminaari pidetään Reykjavikissa, Islannissa. Aiheena on käytössä ja suunnitteilla olevat rahoitusmallit ja niiden vaikutukset. Seminaaria ja sen sisältöä voi seurata netissä, ja osa tapahtumasata näkyy myös videolähetyksenä, sekä täällä Hanasaaren sivustolla että osoitteessa www.bambuser.com/channel/Hanaholmen

Konferensen i Reykjavík arrangeras av Nordens hus, konferensansvariga är direktör Max Dager tillsammans med Mads Holm, Thorbjörn Broddason och Lars-Åke Engblom. Online-rapportering Sara Djupsund från Norden i Fokus och projektets koordinator Henrik Huldén från Hanaholmen.

Obs! Den fjärde konferensen, "Publiken och Public Service" arrangeras i Stockholm den 2.12.2010

PROGRAM

Torsdag 4.11.2010

14.00            Välkommen

Max Dager, direktör, Nordens hus i Reykjavík

14. 05 Islands kulturminister Katrín Jakobsdóttir öppnar konferensen

14. 25 Finansieringen på Island och internationellt

Moderator: Bogi Ágústsson, journalist, tidigare nyhetschef, RÚV

14.30            Den nya finansieringsordningen på Island

Elfa Ýr Gylfadóttir, Kulturministeriet, Island

15.00            Financing of Public Service. An international perspective

Gregory Ferrell Lowe, Tammerfors universitet

15.30            EU och Public service-finansieringen

Marit Ingves, intressebevakare, Nordic PSB, Bryssel

16.00 Finansieringens konsekvenser för programverksamheten

Christina Jutterström, journalist, tidigare VD Sveriges Television

16.30            Diskussion

17.00 – 17.25   KAFFEPAUS

17.25 Isländska erfarenheter av övergången till ett nytt finansieringssystem

Moderator: Lars-Åke Engblom, professor, Jönköpings universitet

17.30            Mediemarknaden på Island och i Norden

Ragnar Karlsson, forskare, Hagstofa Íslands/ Eva Harrie, forskare, Nordicom

18.00            Hur och under vilka förutsättningar fungerar RÚV?

Þorsteinn Þorsteinsson, marknadsdirektör, RÚV

18.30            Den kommersiella mediesektorns villkor på Island

Hildur Sverrisóttir , Stöd 2/ 365

19.00 –         Diskussion

Fredag 5 november 2010

09.00            Hur ser PSB-företagen i Norden på finansieringen

Hans-Tore Bjerkaas, kringkastingssjef, NRK, Norge

09.30 Hur ser de privata medieföretagen på PSB-finansieringen

Håkan Gabrielsson, VD, Mediernas centralförbund, Finland

10.00-10.15  Kaffepause

10.15            Finansieringen och framtiden för public service.

Paneldiskussion med Elfa Ýr Gylfadóttir, Hans-Tore Bjerkaas, Håkan Gabrielsson, Christina Jutterström, Anders Ljunggren (ambassadör, tidigare Public service-utredare)

Moderator: Gunvor Kronman, direktör, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

11.30             Konferensen avslutas.

Hur ska man finansiera Public Service i Norden för att uppnå den optimala kombinationen av självständighet, objektivitet, kreativitet och kvalitet?

Frågan debatteras på konferensen i Nordens hus i Reykjavík 4-5.11.2010. Konferensen är den tredje i det samnordiska projektet

ANSVAR OCH GRÄNSER

- PUBLIC SERVICE SOM KULTURBÄRARE I NORDEN

och följs av ytterligare två,

Stockholm 2.12.2010  KAMPEN OM PUBLIKEN

och

Köpenhamn 10-11.2.2011 PUBLIC SERVICE VID ETT VÄGSKÄL

Följ konferenserna här. Både i form av online rapporter och via video.