SVT:s webbsändning från Public Service-konferensen

Tanja Storsul och Anders Mildner samt publiken

(Anders Mildner hade fastnat i ett tåg i snöstormen, och deltog i diskussionen via Skype)

Anders:

Vad händer med journalistiken när publiken märker att den mest relevanta informationen kommer från oväntat håll? Hittills har ju journalisterna varit kvalitetsgaranter för innehållet. Idag är det inte längre så. ”filterfunktionen” behövs inte på samma sätt. Jag behöver inte public service för att få relevant information. Kvaliteten på innehållet blir idag inte automatiskt bättre av journalistik. Hittills har man skickat ut reportrar, som ensamma ska rapportera från ”verkligheten”. Idag kan samma skeende belysas med 1000 olika synvinklar

Yvonne N

Interaktiva och sociala medier – vilken roll kan public service spela?

Tanja Storsul, förste amanuens vid Institutt for medier og kommunikasjon, Oslo talar om hur användandet av interaktiva och sociala medier lett till aktivare användare, vilket i sig blivit en utmaning för de traditionella mediebolagen. Mot vilket håll bör public service röra sig i framtiden?

Henrik H

Göran Bolin och Katarina Graffman diskuterar och svara på frågor

Göran:

Gallupar och frågestunder kan ge missvisande svar. Vad man säger och vad man gör korrelerar inte, och detta gäller ju inte bara ungdomar. Studier visar bl.a. att estniska tittare SÄGER att de uppskattar kommersiella TV-kanaler, medan de i verkligheten tittar på traditionell Public Service-tv. I Sverige kan det vara tvärtom.

Yvonne N

Ungdomspanel med några ungdomar som medverkat i en studie som Katarina Graffman, fil. dr. i antropologi och grundare av Inculture, genomfört

Ungdomarna: Kristian, Aron, Elin, Karl, Nathalie

- vad fan är public service? uttrycker en ung person i panelen, jag brukar inte kolla på SVT

- är inte TV4 public service?

Katarina: programmen är viktiga, kanalerna är inte det. Kunskap och information, var hittar ni nyheter?
vad är nyhet för dig?

- via internet, aftonbladet, oftast går jag inte vidare

Henrik H

Göran Bolin,

professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola

Jag är född 1959. Från min barndom till idag har begreppet TV och begreppet medium förändrats radikalt. Från ett envägsmedium med ett utbud till multimedia. Radioapan visar idag nya saker. (Radioapan är Sveriges Radios maskot som visar barn hur man använder radio och tv.)

Generation

• Generation är både en ålder, alla som är födda samtidigt, och en erfarenhetsgemenskap. Vietnamkriget, Ingemar Stenmarck... Man präglas mest under åldern 17-25.
• Åldersspecifikt beteende är knutet till livsfas och social situation (student, pensionär, förälder...)
• Mediernas egen ”grammatik” befäster också ens vanor vid vissa tidpunkter (musiksmak före 25?)

Yvonne N

Existerar public service om 10 år?

Paneldebatt med unga nordiska politiker:
Hanif Bali, riksdagsledamot MUF
Joakim Holmström, språkrör i Stockholm, Grön Ungdom
Johan Ekman, Svensk Ungdom, Finland
Elisabeth Toft Erichsen, norsk liberal ledamot i UNR
Niklas Noren, gen.sekr för intresseorganisationen Ung Media

Hanif:

Public service kommer att finnas, men i annan form, försvagad.
Att ha kvar den som produktionskanal har poäng. Samfinansiering och självfinansiering behövs, fritt för alla att producera material.

Joakim:
finns kvar, bör finnas!Skräckexempel, Italien där Berlusconi äger medierna i landet.

Johan Ekman:

public service är oberoende nyhetsförmedling, public service ska främja kulturen! För en språkminoritet garanterar bara public service eget medieutbud. Det finns 300 000 finlandssvenskar i Finland

Henrik Hu

Veli Brijani

Radio Romano – Romani chib.

Började 2002, 30 min en gång i veckan som en fortsättning på regeringens beslut att ge romerna status som en nationell minoritet. Programmets syfte: ”bidra till att bevara den romska kulturen och det språket romani”. 90 % nyheter och aktualiteter.

Henrik Hu

Åse Bendiksen, Mastiff Norge (del av Zodiac Media Group, som köpte  företaget Diverse)

Beyond Boundaries

BBC fick en summa pengar och gav dem till Diverse och sa: gör något spektakulärt.  Jag såg programmet och blev rörd berörd och entusiastisk. Detta skulle göras i Norge! Först mötte idén motstånd – ”man kan ju inte göra underhållning genom att sätta folk utan armar och ben på tv”

Ingen Grenser

Samproduktion i Norge. Programledare Lars Monsen äventyrare och ”på tur”-expert. Den norska modellen skulle göras i samklang med den norska  naturen (även om 95 % av rutten låg i Sverige, men det störde ingen).

Yvonne N

Kön spelar fortfarande roll – om genus i public service
Maria Edström, universitetslektor JMG talar om mediegranskning ur ett genus och jämställdhetsperspektiv.

1938 Astrid Kindstrand presenterar nyheterna – uppstod en klagomur!

När gränser för kön och genus tänjs- upprörs tittarna.

Genus- hur gör vi kön?

Henrik Hu

Karin Ljuslinder,

lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet

Public Service har en avtalsstyrd förpliktelse att tillgodose utbud för folk med funktionshinder.

Förpliktelsen har förändrats när sändningsavtalen har förnyats. I sändningsavtalet 1997-2001 nämns både tillgänglighet och programinnehåll. Det är dessvärre alltid tillgängligheten som mäts och betonas.

2002-2005 och 2006-2009 stärks och kvantifieras tillgänglighetsplikten. ”Minst 50 % av sändningstiden ska vara textad”.

Yvonne N

Ulrika Sjöberg är fil. dr i Medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Halmstad.
Hon forskar i mediers betydelse för medborgarskap, identitet, skildrande av hemländer.

-alla invandrare är samma, mediernas makt att generalisera
- invandrare som samhällsproblem och hot
- invandrare som åtgärder
- förlöjligande
-vi och dom
-antimuslimsk attityd i samhället

Ulrika gav några röster från sin forskning:
En syrisk kvinna uppfattade en dokumentär på SVT som förlöjligande, vi och dom, och en enorm okunskap om hur folk lever i andra länder

Henrik Hu

Jacob Mollerup, publikombudsman DR

Jag är anställd av DR:s styrelse som tittarnas och lyssnarnas ambassadör i det nya glashuset som DR sitter i. Jag tror det är klokt.  Det är en svensk modell, men idag är det en allmän funktion inom Public Service Broadcasting.

Det ska vara lätt att för lyssnare och tittare ta kontakt med DR. Man ska hitta rätt person, man ska lätt kunna beskriva t.ex. Klagomål och vad man vill ändra på. Formatet för interaktionen mellan DR och publiken är viktigt för begripligheten i bägge ändar. Processen ska vara enkel, tydlig och systematisk, och leda till behandling i rätt organ.

Yvonne N

Torbjörn Krogh är föreståndare för Sim(o) Institutet för mediestudier.

Hur har synen på publiken varit en viktig del i hur public service utvecklats?
Tankarna om publiken har gått från fokus på tala till publiken till att tala med publiken. Svensk forskning visar på en utveckling för public service som gått från uppfostra, informera, granska till publikinrikta.

Henrik H

Mats Svegfors, Jan Axelsson, Göran Ellung, Anna Serner, Erik Fichtelius

Mats Svegfors VD SR

Detta gäller den FRAMTIDA publiken. För en gångs skull gäller begreppet ”vi lever i förändringens tid”.

Förutsättningen för att PSB ska lyckas är en bibehållen frihet att söka sig fram i det föränderliga medielandskapet. Vi vet inte idag vad framtiden kräver av PSB.

Jan Axelsson programdirektör SVT

Vår legitimitet beror av att svenska folket ser våra program. Därför vill vi nå hela svenska folket. Detta kan vi bara uppnå genom en bredd i utbudet. Vi vill inte ha höga tittarsiffror till varje pris. Vi vill ha stor publik med bibehållen relevans och trovärdighet. Vi ska alltså balansera två intressen; samhällsintresset och publikintresset.

Göran Ellung programdirektör TV4

Vi behöver inte vara så oroliga för tittarbeteendet. Folk tittar på vanlig TV som förr. Två andra saker är viktigare: Att våga förändra sin publik. Ex. Valet 2010. Vi valde att lägga valprogrammen i samband med Idol och annat underhållningsutbud och integrera underhållning (programledare). Resultat: Vi fick var tredje tittare att se 2 timmar valdebatt.