Sverige viktigaste samarbetspartnern

En majoritet av finländarna, 56 %, ser Sverige som viktigaste samarbetspartnern i världen.

Det visar en undersökning, Svenska tiden och dess påverkan på Finland, utförd av Finlands Nationalmuseum och Stiftelsen för kommunal utveckling i samarbete med Helsingfors universitet och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

I den brett upplagda enkäten granskades finländarnas värderingar och åsikter om Finlands och Sveriges gemensamma historia och nutid. Temaområdena omfattade kännedom om historien under svenska tiden, olika uppfattningar om hur den tiden påverkade vårt land och också vilken inställning man har till Sverige i dag.

Undersökningen visar att över hälften av medborgarna (55 %) känner stolthet över Finlands och Sveriges gemensamma förflutna. En dryg fjärdedel (27 %) anser att det inte finns någon anledning att vara stolt över den gemensamma historien. De äldre, de högutbildade och framför allt de svenskspråkiga/tvåspråkiga är mer benägna att känna stolthet över ländernas gemensamma förflutna.

Finländarnas uppskattning av Sverige bekräftas även via andra mätningar. Majoriteten av medborgarna (52 %) rapporterar att det svenska språket och den svenska kulturen är viktiga för Finland. Frågan om den svenska kulturens betydelse delar emellertid befolkningen på ett uppenbart sätt. Två av fem (41 %) avfärdar påståendet att det svenska språket och den svenska kulturen har betydelse för vårt land.

De äldre, de högutbildade och de svenskspråkiga/tvåspråkiga uppskattar det svenska språket och den svenska kulturen. Avvikande åsikt har främst studerande, 35–44-åringar, arbetstagare, arbetslösa och lågutbildade. Partitillhörigheten avspeglas i att de som stödjer Sannfinländarna inte just uppskattar det svenska språket och den svenska kulturen för Finlands del.

Av finländarna ger varannan sitt erkännande åt den svenska hjälpen under vinterkriget och fortsättningskriget i Finland. Hälften av befolkningen (50 %) godkänner påståendet ”finländarna minns med tacksamhet svenskarnas hjälp under vinterkriget och fortsättningskriget”. Ungefär en tredjedel (31 %) anser att man verkligen inte minns svenskarnas hjälp med tacksamhet.

En mycket typisk stereotypi är att påstå att finländarna är avundsjuka på svenskarna och deras prestationer.  Frågan testades i enkäten genom påståendet ”finländarna är avundsjuka på svenskarna för Sveriges framgångar inom olika områden i livet”. En knapp majoritet (52 %) instämmer i tesen och en dryg tredjedel (36 %) invänder mot påståendet. De högutbildade och svenskspråkiga/tvåspråkiga anser oftare att finländarna är avundsjuka på svenskarna. De lågutbildade, medelålders och de i arbetstagarpositioner är inte övertygade över finländarnas avundsjuka. Utgående från partitillhörighet är framförallt sannfinländarna benägna att invända mot tesen om finländarnas avundsjuka.

Finländarnas välvilja gentemot Sverige sträcker sig ändå inte så långt att man skulle längta efter att länderna förenades till en enda stat. Av medborgarna är det färre än en tiondel (8 %) som önskar att Finland och Sverige återigen skulle vara en enda stat. Bland de svenskspråkiga/tvåspråkiga när en dryg fjärdedel sådana drömmar.

Om Finland hade förblivit en del av Sverige kan man fråga sig hur landets utveckling mot självständighet hade sett ut. Hälften av befolkningen (51 %) anser att Finland fortfarande inte skulle blivit självständigt om vi hade förblivit en del av det svenska riket. En fjärdedel förmodar att Finland hade blivit självständigt även om vi tillhört Sverige.

Studien kommer inom loppet av några månader att få en uppföljning både i Sverige och i Finland.