Barometern – Nästa steg

Hur ta vara på det positiva opinionsläget? 

Förslag till steg i en riktning att stärka det nordiska samarbetet i allmänhet och samverkan mellan Sverige och Finland i synnerhet 

  1. Gränsproblematiken måste ges högre prioritet. Det borde vara självklart att ansvariga ministrar gav sina respektive statistikmyndigheter i uppdrag att producera adekvat statistik för gränsregionerna. Och det borde krävas ett ömsesidigt beslut för att kunna stänga gränsen mellan två nordiska grannländer. Gränsproblematiken uppmärksammas också i de enkäter som genomförts i Sverige och Finland. Det här dök upp särskilt gällande Tornedalen redan i enkäter som genomfördes 2020 om coronapandemins påverkan på relationerna mellan Sverige och Finland.12 Samma besvikelse över de temporära gränshindren 2020 – 21 kan också ses i svaren på en del öppna frågor i de senaste enkäterna från 2023, som refererats ovan.
  2. Gränskommittéerna är en ovärderlig resurs i detta sammanhang. I stället för att konkurrensutsätta dem och betrakta dem som vilka externa projekt som helst bör Nordiska ministerrådet se dem som strategiska partners och som ministerrådets förlängda arm och språkrör i gränsregionerna. De tolv gränskommittéerna har en unik kompetens vad gäller gränsregionalt samarbete inom respektive geografisk region och har fingrarna på pulsen. De har också en roll i att göra nationella myndigheter och media uppmärksamma på de särskilda utmaningar som man upplever i gränsregionerna.
  3. Det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Finland bör vid sidan av försvars- och säkerhetspolitiken fokusera på områden där de båda länderna har en unik position i EU-sammanhang. Det rör sig dels om skogen som naturtillgång och bas för ekonomisk utveckling, dels om Arktis där Sverige och Finland är de enda länderna inom EU som har arktiskt territorium (Grönland och Färöarna tillhör kungariket Danmark men ingår inte i EU). När Sverige och Finland blev medlemmar av EU hade det stort inflytande på EU:s skogspolitik men när det gäller synen på Arktis präglas den fortfarande av en romantisk bild av orörd natur och smältande glaciärer och inte som hem och födkrok för fyra miljoner invånare. Avtalsförklaringen om samarbete inom skogsforskningen mellan Jord- och skogsbruksministeriet i Finland och Näringsdepartementet i Sverige är ett steg i rätt riktning, som också kunde följas upp på det arktiska området.
  4. De nordiska regeringarna borde visa större tillit till Nordiska ministerrådet. I samband med coronakrisen vände man det i stället ryggen med beskedet att ministerrådet inte är något krisorgan. Och när statsministrarna senare möttes för att diskutera gemensam krisberedskap var återigen beskedet att detta låg utanför ministerrådets uppgifter. En viktig orsak till ministerrådets svaghet är att man använder en stor del av sin budget till att driva projekt med hjälp av externa konsulter i stället för att bygga upp kompetens i den egna organisationen. För att nå detta behövs en tydligare rollfördelning mellan sekretariatet i Köpenhamn, som borde koncentrera sig på att betjäna det politiska systemet och styra sina institutioner i stället för att driva egna projekt, och ministerrådets egna institutioner.
  5. Nordiska ministerrådets styrka måste emellertid byggas inifrån. Det är generalsekreterarens viktigaste uppgift att samla och ena den egna organisationen och, inte minst, hålla pli på det egna sekretariatet. Jag kan rekommendera en läsning av Henrik Berggrens biografi över Dag Hammarskjöld13 och hur han utvecklade FN till en ledande geopolitisk aktör. ”Den stora uppgiften var att få alla FN-anställda att känna en lojalitet med FN som var starkare än deras nationella bindningar. Detta krävde i sin tur att generalsekreteraren tog ett fastare grepp om organisationen.” (sid. 116)

Några ord om hur barometern kommer att användas framöver. Redan hösten 2023 och vintern 2024 kommer Hanaholmen och Kulturfonden för Sverige och Finland att använda barometern för att identifiera intressanta arbetsområden för nätverksprogram som Tandem Leadership och Hanaholmen-initiativet. Barometern kommer också att användas som underlag för övrig programplanering och för den uppföljande Barometer som publiceras under jubileumsåret 2025.

Om du har idéer och kommentarer gällande Barometern kan du gärna skriva oss på info@hanaholmen.fi