Nordiska aktörer vill väcka lust på vetenskap
Vem som helst kan bli forskare och vetenskap är för alla – det blev tydligt under en paneldiskussion om vetenskapligt kapital på Hanaholmen. Men det finns osynliga hinder som både kulturella aktörer och samhället måste vara uppmärksamma på.
I samband med Louise Archers keynote om vetenskapligt kapital under Vetenskapsdagarna ordnade Hanaholmen paneldiskussionen Science capital and the equity compass.
En av deltagarna i panelen var Maria Hagardt, internationell samordnare och verksamhetsutvecklare på Vetenskap & Allmänhet, VA, i Sverige. Hon ser vetenskapligt kapital som ett redskap för att öka kunskapen om vetenskap i samhället.
– Det handlar om hur människor tar till sig vetenskap och hur det kan leda till att de blir mer intresserade av en karriär inom forskning, säger Hagardt.
För Linda Sandberg, programansvarig och projektledare på Tekniska museet i Sverige, påminner arbetet med vetenskapligt kapital om det arbete som gjorts med digital inkludering.
– Man måste utgå ifrån vilka förutsättningar en människa har och att väcka lust och nyfikenhet.
Gör vetenskapen synlig och relevant
Finlands vetenskapscenter Heurekas vd Mikko Myllykoski sammanfattar vetenskapligt kapital som alla de resurser en människa har gällande vetenskap.
– Det är viktigt att förstå att det inte endast handlar om kunskap, utan om känsla, inställningar och tidsanvändning. På Heureka vill vi inspirera människor att vara nyfikna och tänka själva.
I paneldiskussionen lyfte han fram att vetenskapligt kapital vänder på tanken om forskningskommunikation som något som sker uppifrån neråt.
– Det tog några år för oss att förstå att när vi pratar om vetenskaplig läskunnighet (science literacy) måste vi vända perspektivet 180 grader och stå öga mot öga med publiken. Det blev ett uppvaknande för oss, sa Myllykoski.
Överlag hjälper termen vetenskapligt kapital att se strukturer.
– Det handlar om en kulturell förändring, att göra vetenskapen synlig och relevant, sa Aaltouniversitetets programchef Veli-Matti Ikävalko.
Enligt honom har Aaltouniversitetet valt att ordna vetenskapsrelaterat program till exempel i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors i stället för i universitetets utrymmen för att locka en bredare publik.
Slå upp dörrarna till de kulturella institutionerna
På vetenskapscentret Heureka tänker man mycket på vem som besöker museet, men också vem som inte gör det.
– Rättvisekompassen har hjälpt oss att förstå vilken typ av hinder som finns inför ett besök, sa Mikko Myllykoski.
Han nämnde också boken The art of relevance av Nina Simon.
– Kulturella institutioner kan verka som att de är stängda för allmänheten. Bokens budskap handlar om att försöka hitta ett sätt att öppna dörrarna, sa Myllykoski.
Attityder och insikter om att vetenskap är tillgängligt för alla som är intresserade är viktigt i arbetet med vetenskapligt kapital.
– Jag kommer inte själv från en akademisk familj och när jag var yngre trodde jag inte att jag skulle kunna jobba med vetenskap, sa Linda Sandberg.
I Sverige håller en nationell arbetsgrupp, där VA ingår, på att ta fram nationella rekommendationer för vetenskapligt kapital.
– Vem som helst kan bli forskare. Vi på VA brukar säga att forskare är helt vanliga människor med ovanligt spännande jobb, sa Maria Hagardt från VA.
